Om Täkter

takter.jpg
 

Täkter uf

Täkter Ungdomsförening grundades den 18 oktober 1908 vid ett möte sammankallat av folkskolläraren Anders Hallbäck och järnvägstjänstemannen Alvar Jästerberg. Föreningens verksamhet koncentrerade sig till en början kring månadsmötena, som hölls på bondgårdar eller i folkskolorna. Planer på en egen fast punkt för verksamheten framfördes dock tidigt och år 1911 satte arbetet i gång. Detta bedrevs med sådan energi och framgång, att den nya föreningslokalen redan annandag jul 1912 kunde invigas. Föreningshuset fick namnet Ingbohed på förslag av Elsa Mangström, den nuvarande ordförande Anders Mangströms farmor.

Föreningslokalen har reparerats upprepade gånger. Den förstorades väsentligt åren 1956–1957 bl.a. med de 416 stockar som byns bönder skänkte.

Täkter uf, där också president Koivisto varit medlem, står ännu idag efter mera än hundra år i centrum för Täkterbornas aktiviteter. Det är i det anrika föreningshuset familjerna firar bröllop och födelsedagar och det är här man samlas för fester och fritidsaktiviteter.

Ingbohed, ett stenkast från presidentfamiljens gård Hemmings i Ingå, är den självklara platsen för teatern Mauno Koivisto – Täkters president.

 
takter landskap.jpg

Täkter bys historia

Sju byar

Till Täkter hör sju byar. Längst i norr ligger Pålsböle by. Den ligger avsides och var omgiven av oländiga skogsmarker och bergshöjder. Den andra byn i norr är Vassböle som fordom kallades ”ödemarksbyn”. Hit flyttade de envisaste och starkaste bönderna och husen byggdes tätt intill varandra. Längst i öster finns Ålkila by. Rankila by är belägen mellan byarna Gråmarböle och Ingarskila. Genom Ingarskila rinner Ingarskila å. I Täkter finns också en by som kallas Täkter. Namnet kommer från ordet täkt, som betyder bl.a. tagning och nyss röjd jord.


Ingarskila å

Sedan urminnes tider har man brukat markerna runt Ingarskila å. Tidvis har åns översvämningar lett till stort besvär för odlarna. Muddringar gjordes i början av 1980-talet. I Ingarskola å finns idag en liten naturligt reproducerande, troligen en för vattendraget unik havsöringsstam. Också flodkräftor har utplanterats i ån.


Täkter station

I Täkter finns också från år 1903 vid kustbanan Täkter station som år 1928 fick det finska namnet Tähtelä. Under de år, 1947–1956, som Porkalaområdet var utarrenderat till Sovjet fungerade Täkter som en gränsstation. Det var här man bytte ut de finska loken till sovjetiska lok och lade luckor för tågens fönster. Dessutom steg sovjetiska militärpoliser ombord på tåget för att hålla ordning medan man färdades genom ”världens längsta tunnel”. I Köklax i Esbo togs luckorna bort och man bytte till finska lok.

Efter det att Sovjet lämnat tillbaka Porkala minskade stationens betydelse. Stationens personal togs bort år 1968. År 1971 rev man bl.a. det ena sidospåret. Godstrafiken upphörde den 1 oktober 1976 och persontrafiken den 1 januari 1993.

(Källa: Täkter byaråds hemsida)

Utvecklingen

Ännu 1965 räknades Täkter vid sidan av kyrkbyn till de mest betydande bosättningscentra i Ingå. Här fanns butiker, bank, postkontor och ett krukmakeri. Nedmonteringen skedde på 1980–90-talet.  

Fortfarande är de som brukar jorden en viktig del av befolkningen. De gröna miljövärdena lockar nya invånare, men att ha egen bil för att nå servicen är en nödvändighet både för de ursprungliga och för de nya. Nu som då lever Täkterborna enligt devisen: Tillsammans är vi starka.